Snölek och te

Påväg hem från fritids frågade dottern ”Får jag åka ner för kanan?”.

Det är en backe alldeles utanför skolan där barnen åkt så flitigt att det bildats en riktigt rågrym iskana.
”Javisst!” svarade jag, tog barnets ryggsäck och sa ”Då går ryggsäcken och jag ner, så ses vi därnere”.
Ibland hör man först efteråt hur idiotiskt det man just sa låter.
Jag menar; hur tråkigt lät inte det där?!

Jag tog ryggan i famnen och åkte efter.

Sen ställde jag både ungens och min väska i en snödriva och så åkte vi. Ner för iskanan och in i en snödriva så snön sprutade.
Tills jag slog i rumpan och barnet slog i armbågen.
Då ville barnet gå hem och jag tyckte att vi skulle avsluta med ett kul åk det sista vi gjorde.
Så då åkte vi ”tåg” ner.

Sedan gick vi till Källan och bunkrade upp med mer underbart te.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: