Slit och släng, eller….

Uttrycket ”slit-och-släng” används ofta med en negativ klang.
Jag skulle vilja filosofera lite runt det begreppet.

Att använda något man skaffat sig – slita – tills det är…tja, utslitet tror jag inte är något negativt – tvärtom.
Min partner brukar säga att ”det största problemet är nog inte slit-och-släng utan köp-och-släng”, det vill säga att bara köpa på sig en massa saker som aldrig blir använda, som ligger och tar upp plats ända tills man kastar bort dem i en storröjning – ofta i syfte att frigöra yta för att kunna köpa på sig mer saker.
Att däremot slita något, det vill säga använda en sak dess fulla livslängd och inte köpa på sig mer förrän man verkligen behöver är betydligt bättre ut miljösynpunkt.

Sedan har vi då myntets andra sida.
Saker som slits för fort.
Saker som är av så usel kvalitet att de håller betydligt kortare tid än vad som skulle vara möjligt för just den saken.
(Allt har ju olika livslängd – man kan svårligen förvänta sig att ett par kalsonger ska hålla lika länge som en genuint välbyggd fåtölj.)
Förr i tiden (ja, nu ska jag bli sådär tröttsam och tjata om förr i tiden – ”det var bättre förr och ju förr desto bättre”) så byggdes och tillverkades saker i syfte att de skulle hålla så länge som möjligt.
Idag konstruerar tillverkningsindustin medvetet sina produkter för att de ska gå sönder efter en viss tid. För att folk ska tvingas köpa nytt när det passar företagen.
(För den som inte tror mig; synd! Jag vet inte var man kan hitta bevis för det här för det var så länge sedan jag fick lära mig det. Men jag minns att jag hade förtroende för källan – något man inte kan beskylla mig för att lättvindligt ha. Dessutom är påståendet sant!)
Denna del av slit-aspekten är försås mindre bra, men oavsett om kvaliteten är bra eller dålig är det alltid en usel idé att slänga fungerande grejer i soporna bara för att man tycker att blankt rostfritt är ”sååå himla förra året – i år ska det ju vara borstat!”.

När det gäller släng-delen känns det inte fullt så kluvet.
Släng är inte särskilt optimalt.
Slit-och-återvinn är bättre.
Eller kanske Slit-ut-och-återvinn.
Eller varför inte Byt-och-återvinn, eller Hyr-och-återvinn, eller Dela-och-återvinn, Skicka-vidare-och-återvinn

Bara det inte är Köp-och-släng!

Annonser

8 kommentarer

  1. Ivan L said,

    29 april 2010 den 22:50

    Tack för ett insiktsfullt inlägg fullt av intressanta resonemang!
    Läser just nu ”Den rastlösa välfärdsmänniskan” av Staffan Burenstam-Linder. I boken som utkom 1969 myntade han just begreppet ”köp-och-släng”. Som en effekt av att produktiviteten stigit mycket mer i varuproduktionen än i tjänsteproduktionen (inklusive hemarbete) så har varor blivit allt billigare än tjänster (relativt sett) och vi drivs att slänga och köpa nytt istället för att underhålla och reparera.
    Angående ”programmerad livslängd” hos varor så är det lite mer komplicerat än att tillverkarna slentrianmässigt bygger in ”gå sönder”-funktioner.
    Snarare så ställer man upp ett krav när man konstruerar en produkt, hur länge den minst ska hålla. Och så väljer man design och komponenter efter detta. För låg kvalitet i komponenterna skulle ge högre garantikostnader, medan för hög kvalitet ger högre produktkostnad som kunderna inte är beredda att betala. I slutänden är det upp till oss som kunder att efterfråga hållbara prylar.

    • ekomuppen said,

      29 april 2010 den 22:58

      Tack för din kommentar!
      Jag är medveten om att produkterna inte har en inbyggd själv-förstörande-funktion, men jag uttryckte mig nog en smula kategoriskt eftersom den detaljen inte var huvudämnet för inlägget.
      Nej, som du sa handlar det mer om att välja vilka komponenter som ska användas.
      Däremot är det min gissning att de olika komponenternas hållbarhet och livslängd är så pass testad, prövad och dokumenterad enligt konstens alla regler så att producenten kan beräkna livslängden på den färdiga produkten med ganska stor exakthet.

  2. Ivan L said,

    29 april 2010 den 23:06

    Ja, man gör en statistisk beräkning baserat på resultat från t ex utmattningsprover. Ligger man för snävt nära kravet så får man konstruera om.
    Fenomenet finns främst i konsumentprodukter medan produkter som riktar sig till företag brukar konstrueras för lång hållbarhet. Exempelvis är Scania världsledande på långlivade lastbilar, man lovar 200 000 mil förutsatt att service sköts. Detta beror på att företag är beredda att betala för driftsäkerhet.
    Så ett tips om man köper dyrare prylar är att välja företagsversioner.

    • ekomuppen said,

      29 april 2010 den 23:12

      Jo, min partner och jag får med jämna mellanrum små utbrott och sitter och morrar över att ”konsumentprodukter är ett gissel”…

  3. Eva said,

    30 april 2010 den 6:28

    Väl talat! Gillar särskilt byt – och återvinn och hyr – och återvinn! Varför måste man alltid äga allt själv? Som exempel undrar jag hur många filmer ett genomsnittligt svenskt barn äger, och vad meningen med det är?

  4. Någon said,

    02 maj 2010 den 2:33

    Tja barnen vi har ser varje film tiotals gånger. Då finns det nog en poäng i att faktiskt äga filmen.

    (Sedan ska man kanske inte göda den demokratifientliga amerikanska film och media maffian med pengar heller men det är en annan fråga och ligger utanför vad denna blogg avhandlar.)

  5. Eva said,

    02 maj 2010 den 21:06

    Jo, barnen jag har kan också se samma film upprepade gånger. Vilket inte hindrar mig från att hyra dem via exempelvis Lovefilm eller låna dem på biblioteket så att både mina och ett tjog andra ungar har möjlighet att se filmerna flera tiotals gånger.

    • ekomuppen said,

      02 maj 2010 den 21:18

      Här har vi nog gjort både och. Några filmer finns kvar som jag samlade på mig när jag var yngre, några stycken har barnen fått i present och vi har också Lovefilm, så vi lånar hem önskad film och har den tills barnen har tröttnat och vill byta.
      Sedan åker det emellanåt någon film fram och tillbaka mellan barnens olika hem (mammas och pappas) också. Så visst försöker vi begränsa det lite. Ge vidare filmer som barnen vuxit ifrån har vi också gjort.
      Tack för tipset om biblioteket!
      Jag ska kolla vad som finns på lokala bibblafilealen.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: