Det spännande som skulle hända…

I förrgår ringde lottutdelaren från koloniträdgårdsföreningen.
Idag var jag där och hälsade på och blev visad tre tillgängliga odlingslotter som jag fick välja mellan.
Det blev en ganska eftersatt jordplätt på 63 kvadratmeter, nyligen genomgrävd men med mycket jobb kvar att göra (det var det för övrigt på de andra två också).
På plats finns en björnbärsbuske, två krusbärsbuskar och ett antal hallonplantor, en riskorg/kompost och dessutom står en av områdets vattenkranar i hörnet på den lotten.

Just nu ser den inte mycket ut för världen, men det ska det bli ändring på.
Det ska minsann jag bli mupp för!

De här bilderna är tagna innan jag gjort någonting alls med plätten.
Nu har jag åtminstone grävt upp maskrosorna och tistlarna som ”prydde” den när jag kom dit.
Fortsättning följer…

I morgon…

blir det spännande minsann!

Lajvutmaning; 2. Min största lajvtabbe

Hmm, var det här verkligen ett lämpligt ämne att ha redan på andra plats?
Det lär ju vara antingen pinsamt eller svårt för många att skriva om.

Jag vet inte om det är så lätt att välja ut den största tabben heller, så jag ska nämna ett par.

En tabbe på ett lajv som jag själv hade arrangerat var delvis ett tankefel / konstruktionsfel redan från början.
Generellt är det en dålig idé att skapa ett scenario som innhåller ett eller flera ”det här får inte hända”, ”den här vändningen får det inte ta” och framför allt får det inte innehålla villkoret ”vissa människor får inte gå dit”. Det är dömt att misslyckas! Finns det spelutrymmen kommer spelarna att gå dit!
Dels gjorde jag en tabbe under själva spelet när jag gick in och försökte avstyra den vändning utveckligen tog. Typ obra!

En annan tabbe var när jag reste till ett lajv på ett område cirka 25 mil hemifrån.
Jag skulle spela shaman och kunde förväntas behöva röra mig mycket och springa runt mycket i skogen.
När jag och min medspelare var framme på området märkte hon att hon glömt packa sina skor. ”Det är lungt” svarade jag ”jag har packat ner tre-fyra par. Du kan låna av mig.”
Efter hysteriskt letande kunde jag inte hitta någon annan förklaring än att säcken innehållande alla mina skor stod kvar hemma.
Måttligt kul var det.
Vi lyckades låna varsit par, men inget av paren passade egentligen någon av oss optimalt och med så mycket springande ville jag ju ha mina egna ingådda skor.
Jag ringde en kompis och frågade om han kunde åka förbi hemma hos mig och titta om säcken stod utanför porten.
”Ja, jag kan kolla när jag kör förbi där imorgon bitti” svarade han, ”men det blir ju astidigt på morgonen.”
”Hur tidigt?”
”Tja…tjugo över fem.”
”Utmärkt!” sa jag med emfas. ”Det är perfekt!”
(Jag tror inte att han hade väntat sid den reaktionen.)
Han ringde nästa morgon astidigt och meddelade att säcken stod utanför porten. Jag gick från huset i lajvbyn till parkeringsplatsen utanför området – en knapp kilometer. Jag hade blödande skavsår när jag kom fram till bilen!
Gissa om jag var glad att jag hade fattat beslutet att åka hela vägen tillbaka till Stockholm och hämta dojjerna!
Jag körde i ett sträck, kom tillbaka vid tretiden på eftermiddagen och missade första halva dagen av lajvet. Men det var värt det för att kunna gå.

Som kuriosa kan jag nämna att året efter var jag på samma område, men på ett lajv i en helt annan lajvkampanj.
Jag såg mycket noga till att få med mig skosäcken i bilen den gången…
…bara för att en dag in på lajvet upptäcka att jag bara hade ett par ”tofflor” att använda.
Det var när jag gått i dessa tofflor en hel dag och fått skoskav av dem och ville byta som jag upptäckte att jag hade fått med mig en känga och en lågsko av de andra lajvskorna.
Olyckligtvis kunde jag inte ens gå med udda skor eftersom jag fått med mig två vänsterskor!
Då började jag tycka att det hade gått troll i mina lajvskor.
Eller åtminstone att det hade gått troll i mina lajvskor i kombination med det lajvområdet.
Dock gick det utmärkt att gå barfota på det andra lajvet och på kvällen och natten kunde jag till nöds ta till de pälsfodrade kängorna som jag vägrade ha dagtid eftersom det var över trettio grader varmt.
Håhåjaja; låt mig bara säga att efter de här incidenterna ha jag varit maniskt noga med att inspektera, packa och dubbelkolla mina skor när jag åker på lajv!

Nu jäklar!

Nu jäklar har det blivit lite fart på muppen!

Häromdagen testade jag att gräddstuva kirskål och faktiskt blev resultatet riktigt gott.
Så igår drog jag med mig både partner och barn för att plocka kirskål och idag har jag plockat ännu en omgång.
Om man förväller den så blir det nästan inget kvar. Det vill säga volymen blir otroligt mycket mindre.
Så nu tänkte jag plocka en rasande massa kirskål, förvälla den och sedan frysa in. 😀

Jag har plockat nässlor också. Dem torkar jag och sparar i glasburk.

Och så balkongodlingen.
Jäklar vad jag har sått; ruccola, plocksallat, spenat, potatis, krasse, tomater, morötter, oregano, basilika, gräslök, dill, persilja, pak choi, smultron, mangold och koriander.
Nu är det bara att vänta på att det ska växa sig tillräckligt stort.
Samma frustration varje år!

Hoppashoppashoppas

Igår intresseanmälde jag mig till en koloniträdgårdsförening.
Det är en förening som bara har odlingslotter – alltså lotter utan stugor – och där är väntetiden väsentligt kortare än för en kolonilott med stuga.
Om det vill sig och om jag har lite flax så skulle det kunna bli så väl att jag får tillgång till en lott redan om några dagar.
Hjälp mig och håll tummarna!
*hoppashoppashoppashoppashoppas…*

Muppen odlar

Nu har jag äntligen börjat dra igång så smått med balkongodlingen.
Igår inventerade jag, röjde på balkongen och krafsade i krukorna och blev glatt överraskad. Både gräslöken och spenaten hade frösått sig själv och börjat spira och gro.

Idag fortsatte jag så smått. Jag har sått morotsfrön i en stor kruka.
Förra året blev igen vidare succé morotsmässigt, men skam den som ger sig.
Morötterna blev små, växte aldrig riktigt till sig och efter att både morötterna och jag överraskats av den första frostnatten så var de förstörda. 😦
Så nu har jag sått fröna ett och ett så de hamnade betydligt glesare. Det var pilligt, men jag hoppas att det gör att de inte ”själ” från varandra utan får mer plats att växa på.
Jag har också täckt över jorden och tänkt att de ska få stå täckta tills de börjar komma upp. Dessutom har jag krukan innomhus och tänker vänta lite med att ställa ut den. Om morötterna får lite mer fart i början kanske de hinner växa till sig innan sommaren är slut. 😛

En annan glad överraskning var att smultronplantorna som jag hade i en kruka faktiskt hade överlevt vintern!
Det hade jag inte väntat mig. Det måste ju ha varit djupfryst i krukan i flera veckor.
Men trots det har det börjat komma upp nya små blad. 🙂
Idag planterade jag om dem i en större kruka.

Det är så kallade vita smultron.
Jag har fått dem av mamma och pappa. Grävde upp ett litet knippe i somras. Mamma och pappa hade för många. De är tydligen riktigt bra på att föröka sig. De skickar ut massor med revlar som slår rot och börjar växa, ofta mitt bland angränsande grödor så man måste rensa bort dem som om de var ogräs.
Jag hoppas de kommer att föröka sig duktigt så krukan blir helt full!

Medan jag väntar på balkongodlingen får jag hålla till godo med de ljuvliga ärtskotten jag sådde för ett par veckor sedan.

 

Lajvutmaning; 1. Mitt första lajv

Det första lajv jag deltog i var ”Spirans gunst” år 2004. Ett lajv i Kastaria, en kampanj som arrangeras av Svarta Galten.
Jag deltog i följet kring Kastarias drottning och jag spelade tjänstefolk.

Jag och en förstagångslajvare till delade tält med en fantastisk tjej som gjorde enormt mycket för min känsla av trygghet på det lajvet.
Hon hjälpte mig innan att nöta in namn och titlar på de övriga rollerna och hon berättade innan spelstart att vi var välkomna att prata med henne ”off-lajv” (dvs utanför spel och roller, som våra ”vanliga” jag) om det var något vi undrade över.
”Det är bättre att ni kommer och viskar med mig om ni är osäkra på något, jag störs inte av det, än att ni känner er osäkra och känner att ni riskerar att säga bort er och störa stämningen för någon annan”
Tack F.! Det betydde så mycket!

Över huvudtaget tycker jag att jag blev oerhört väl omhändertagen av min grupp på det lajvet.
Efteråt har jag förstått att det blev ganska mycket gnissel och oeninghet i den gruppen, men mot mig var alla oerhört snälla, trevliga, generösa och hjälpsamma.
Det där med gruppen var en lite speciell situation faktiskt; jag hade bara kontakt med gruppen och den gruppansvariga innan lajvet. Första gången jag överhuvudtaget såg arrangörerna var på samlingen efter lajvet. 😛

Jag hade kul.
Spelet gick upp och ner. Jag var en lyckligt ovetande nybörjare som bara hängde med i berg- och dalbanan så gott jag kunde.
Det gav mersmak!

Lajvutmaning!

Några av mina lajvarvänner har satt igång en utmaning:
Skriv om lajv. Minnen, erfarenheter, tabbar…

Jag är lite trög i starten, men nu har jag bestämt mig för att vara med. Jag kommer inte att skriva ett inlägg om dagen, men i sinom tid tänkte jag tugga mig igenom de olika rubrikerna.
De är som följer:

1. Mitt första lajv

2. Min största lajvtabbe

3. Vilken sorts lajvande jag gillar

4. Min inställning till hantverk

5. Min favoritroll

6. Min bästa lajvoutfit

7. Ett starkt lajvminne

8. Lajvmisär

9. Vad äter jag på lajv?

10. Min mest episka scen

11. Hur har jag utvecklats som lajvare? (Från jeans till handsydda yllehosor eller åt andra hållet kanske?)

12. Det här lajvet vore awesome om någon arrangerade

13. Lajvragg

14. Att sova på lajv

15. Nybörjarmissar jag gjort

Får se om jag orkar rycka upp mig och lägga upp en länklista på andra deltagare också.