Lajvutmaningen; 4. Min inställning till hantverk

Oj! Hantverk är på många sätt mitt liv.
Jag hantverkar definitivt inte bara till lajv utan i många delar av livet. För att jag tycker det som finns att köpa är för fult, för plastigt, för massproducerat, för dyrt, för fel storlek eller för något annat jag kan tänka mig att gnälla över. 🙂

Min inställning är ibland en smula komplicerad dock.
Ta till exempel klädsömnad.
När jag började lajva så frågade jag en kompis:
”Men, alltså, kan man köpa kläder någonstans? Jag menar färdigsydda – för jag kan inte sy.”
”Nehej, tufft! Då får du väl lära dig det då!” fick jag till svar.
(Kanske låter hårt, men vi känner varandra väldigt bra och har en ”jargong”.)
Så, jag lärde mig.
Jag började med enkla saker som brokor. De är dels inte så komplicerade och dels syns de inte eftersom det är underkläder.
Sedan dess har jag sytt ganska många dräkter och allt mer avancerade plagg. Problemet är att jag tröttnar. Nu kan jag sy. Jag vet att jag kan göra det bra. Det är ingen utmaning längre. Så nu vill jag helst slippa. 😛

Ett annat problem är att när jag för en gång skull faktiskt vill köpa något (i just detta fall tänker jag på en låsbar förvaringslåda till trädgårdsredskap, för det är aktuellt just nu) så upptäcker jag ofta att det har jag inget för. Det jag vill ha antingen finns inte eller är för fult, för…(se ovan).

Ett tredje problem är att när jag nu har lärt mig en massa hantverk så har jag blivit snål. Varför ska jag köpa en dyr [ifyll lämplig pryl] när jag kan göra en själv.
Resultatet blir att jag har så många projekt på grejer jag ska göra själv att jag inte har en rimlig chans i världen att hinna med alla.

Men det är så rackarns kul att behärska olika tekninker!
(Varning för skryt!) Tack vare lajv har jag lärt mig sy kläder och tillbehör i stil med förvaringspåsar, arbeta i läder och kan bland annat sy skor, snideri och finsnickeri, nålbindning, brickvävning, broderi samt endel hantverk som jag har teoretiska kunskaper i men inte provat på att göra (än!).
Hantverkandet började som en lajvgrej men har sedan spritt sig och genomsyrar nu mycket av mitt liv och min tillvaro.

Exempel på Muppens hantverk:

Järnsmide; en krok och två spikar

Trähantverk; två skrin med sinkade hörn, vävbrickor med 6 respektive 4 hål samt två vävknivar.

Vävda band. Alla är vävda i ullgarn. Det vänstra är vävt i bandvävstol och de övriga fyra med brickor. Till det breda har använts 38 brickor och till de smalare 10 brickor.

Skitgöra?

Igår lastade jag in pallkragarna i bilen, åkte och köpte latrintunnor, drog till stallet och fyllde dem med bajs och fräste sedan iväg till odlingslotten.
Så nu har jag en låda med hästskit uppblandat med strö, hö, halm och gräsklipp ute på lotten.
Idag var jag och hämtade två tunnor bajs till och fyllde på ännu mer.

Jag köpte latrintunnorna på Kompostcenter.
Det är verkligen en kanonaffär. Jag ångrar att jag inte köpte ett bärhandtag till latrintunnorna när jag var där. Jag inser nu att det skulle vara väldigt bra att ha.
Jag får köpa det nästa gång jag åker dit. Jag funderar också på att köpa en ”riktig” kompostlåda att ha i stället för den glesa riskorgen som står på lotten nu.  En gles nätkorg är nämligen inte bra som kompost. Vill man låta ogräset ligga och torka för att de inte ska gro och föröka sig, då kan nätkorgen funka (och det är ungefär vad jag använder den till för närvarande), men som riktig kompost är den i det närmaste det sämsta man kan ha. Kompostmaterialet blir alldeles för torrt.

För övrigt har potatisskotten tittat upp ur jorden så idag kunde jag äntligen börja rensa ogräs i potatislandet. Det behövdes verkligen!

Blommande potatis. Jag har sått King Edward, men jag tror att det är en annan sort på bilden. Ska bli spännande att se hur mina kommer att se ut.

Lajvutmaning; 3. Vilken sorts lajvande jag gillar

Det här är anledningen till att det tagit så lång tid att få ur mig det tredje inlägget i lajvutmaningen.
Jag har funderat jättelänge på vad jag gillar för sorts lajvande och hur jag ska formulera det.

Jag gillar när det är spännande.
Och jag gillar när det blir flow i spelet.

Jag tycker om att få veta saker i spelet. Jag älskar att plötsligt bli indragen i något, få veta hemligheter som gör att det går upp ett ljus och man fattar hur saker (i alla fall vissa saker) hänger ihop. Och att sedan tillsammans med andra spelare sitta och planera och komma överens om vad vi ska göra och sedan dra iväg och sätta en förhoppningsvis kul plan i verket.

Med flow menar jag dels det jag beskrivit ovan; det spontana – att få veta något och hänga på, spela på det, agera, göra något av informationen tillsammans med andra. Men också ett inre, känslomässigt, flow. När något inträffar och rollens känslor sparkar igång och styr mitt handlade utan att jag tänker.

Jag är också rätt svag för karaktärsspel.
Jag är kanske ingen teatermänniska eller rolltolkare av stora mått själv, men det är underbart att ibland möta någon som är det. På Thulelajvet Maktens Allianser spelade J. fullständigt lysande en jarl som var en arrogant skitstövel, K. har spelat skvatt galen med stor övertygelse på både mitt och andras lajv, S. som är ganska liten och spenslig och ser otroligt snäll och söt ut har kommit inbrakande i polisuniform i en stuga och med auktoritet skrämt samtliga där inne, och T. har spelat fyllbult och vacklat ut i skogen och teaterspytt så det var nästan omöjligt att avgöra om det var spel eller äkta och N. har förhört mig så pulsen ökade avsevärt.

Känslospel tycker jag också ofta om.
Det kan bli så otroligt nära, laddat och känslosamt.
Jag planerar att berätta mer som sådant i kommande inlägg.

Och så, ibland, är det enda jag vill att spela bybo. Bo i hus, umgås med familjen, prata med grannarna, handla bröd i byn, göra upp eld, laga mat, få lite besök, sitta och hantverka och bara mysa.
Jag gillar ganska många sorters lajvande. Vilken sort jag föredrar beror helt enkelt vilket lajv jag ska till och rätt mycket på ”dagsformen”.

Bajs!

Stallgödsel är bra att gödsla odlingen med.
Jag har läst i de böcker jag har att det helst ska vara brunnen gödsel. Men här finns ett litet problem. Det står faktiskt ingenstans hur man ska göra för att den ska bli brunnen.
Jag ringde och frågade pappa, så nu vet jag.
Men jag tycker ändå att även om det handlar om att bara ”låta skiten ligga någonstans i ett år” så kan man väl skriva det.
Det var steg ett på vägen.

Jag har också varit i kontakt med ett ridhus som ligger någon kilometer från min odlingslott. Det går alldeles utmärkt att hämta stallgödsel där.
Det var steg två.

Sedan blev det knepigare. Hur frakta skiten? Jag tänkte först låna ett släp, men den planen satte min partner effektivt stopp för genom att påpeka att bilen ju inte har någon dragkrok. Aj, fan! Dessutom vill han på inga villkor köra hästbajs i bilen om det inte ligger i något garanterat lufttätt.
Jag funderade på om man skulle köpa en regntunna i plast och spänna fast den på pirran och gå genom skogen med den.
Jag vet att det var många läsare som fick sig ett gott skratt av mitt inlägg där jag berättade att jag hade åkt tvärs genom hela staden med kommunala färdmedel med en pirra med hundra liter jord fastspänt på – de skulle väl krevera om jag berättade att jag promenerat ett motionsspår fram körandes en pirra med en tunna bajs på. Men jag var beredd att göra det.
Sedan tänkte jag att om man tar samma tunna och tejpar fast plast över öppningen och ser till att det verkligen blir tätt så måste det ju funka.
Då kom min partner på den briljanta idén att köpa latrintunnor – de har ju lock som sluter tätt.

Så där står jag nu.
Återstår att köpa latrintunnorna, ringa ridhuset och kolla om det finns något i containern och så åka och ösa.
På lotten har jag tänkt ta ett par av pallkragarna och lägga bajset – uppblandat med lite löv – i och sedan täcka antingen med mer löv eller med gräsklipp. Så får det ligga där till nästa vår. Då kan jag proppa ner det i odlingsbäddarna.
Det krävs lite planering och lite uppfinningsrikedom, men det går banne mig att lösa nästan allting!

Gödselstacken – ett kulturarv (målning; Carl Larsson)

Inget livar upp som lite bajs! (eller mycket, dårå)

Förstoppning? Tarmvred?

Balkongodlingen

Aktuella bilder från balkongodlingen.

Smultron

Ruccola

Tomatplantor

Sockerärtor

Pak Choi

Göra jord

Ofta förstår jag mig inte på folk.

Häromdagen var det städ- och trädgårdsdag i min bostadsrättsförening.
Folk räfsade och rensade och ryckte ogräs så det stod härliga till. Allt gräsräfs, barr, kottar och ogräs slängs i en container som sedan hämtas och körs till någon soptipp antar jag.
Allt medan jag hör människor stå och planera rabatterna:
”Jag kan åka och köpa ett par säckar jord och fylla ut med.”
På eftersnacket samma visa.
Det diskuteras vilka som har bil och som kan tänka sig att åka och handla säckvis med jord.
Hallå! Vad tror de att jord består av?
I stället för att åka med en avgasspyende biljävel och köpa industrijord (hur ekologisk och giftfri är den f.ö.?) och betala en massa pengar för container och frakt av densamma, varför inte ha en kompost på föreningens mark (det är verkligen inte som att den inte skulle få plats) så vi får egen jord.
Jag har aldrig haft någon utomhuskompost, men jag har svårt att tänka mig att det är så himla mycket mer jobb med den. Det verkar som om de klarar sig rätt mycket själva. Men rätta mig gärna om jag pratar i nattmössan och det skulle vara så att en kompost måste daddas dagligen.

När jag fick min odlingslott härom veckan trodde jag att jag skulle komma i kontakt med en massa likasinnade.
Det stämmer väl på sätt och vis och till viss del.
Men koloniträdgårdsföreningen har också endel märkliga upplägg.
Ett par gånger om året eldas ris och ogräs upp. Ett par gånger om året beställs också en lastbilslast med jord- och gödselsäckar…
För att…?
Varför inte skaffa en allmän kompost till hela föreningen?
Varför inte göra en deal med ridhuset en kilometer därifrån som bara vill bli av med sin hästgödsel och måste betala för att få den bortfraktad i stora containrar?

Att förstöra utmärkt kompostmaterial och sedan åka iväg med bilen och köpa det man just har förstört i utvecklad form.
Snacka om upp-och-nervända världen!

Jag har då banne mig inte råd att köpa jord och gödsel i säck.
Så jag satsar på att göra jord.
På bostadsrättsföreningens städdag samlade jag ihop en hel sopsäck full med ogräs. Det tog jag ut till odlingslotten. Där ska det få ligga och vissna i solen några dagar innan det hamnar i komposten.
Jag kommer att samla ogräs fler gånger.
Jag ska även ta vara på gräsklippet från bostadsrättsföreningens mark och använda den till kombinerad marktäckning och gödning på odlingslotten.
Idag frågade jag också en i koloniträdgårdsföreningens styrelse om jag får klippa de gemensamma gräsmattorna och ta gräsklippet. Det fick jag! 🙂
När jag skulle fylla pallkragarna ha jag dels tagit jord ur komposten som stod på lotten när jag tog över den – ända tills komposten var tom – och dels har jag gått ut i skogen och släpat med mig säckvis med kvistar, pinnar och vissna löv för att fylla med.
För jag har faktiskt varken råd eller lust att köpa industrijord.
Jag vet vad jord består av och jag kan göra den själv. Så det så!

Same stuff – different name!

Jag har bytt namn på den här bloggen.
Jag bestämde mig för att ta ”tillbaka” det namn min första blogg hade.
Green Stuff!
Eftersom det ibland slinker in saker som inte har med ekologi att göra, men som lik förbaskat är grönt. Som t.ex Hammarby eller min Warhammerarmé.
Jag vet inte om lajv i sig går att få till att det är grönt, men ofta är lajven lokaliserade till skogen. Den är rätt så grön. Oftast. 🙂

Muppens groddburk

Jag skulle ju visa upp min groddburk lovade jag för ett par inlägg sedan.

När jag tog den här bilden låg det alfalfagroddar i den. De är färdiggroddade. Jag har groddat mungbönor i den också.
Mums!

Sanslös slängorgie

Häromdagen skulle jag inleda projekt spaljé på odlingslotten.
Jag gick ner i källaren för att inspektera virket och se om jag hade något som dög att bygga en spaljé av. Det hade jag inte. 😦
Det slog mig att just den veckan hade min bostadsrättsförening en container på området eftersom vi just har vårens städ- och trädgårdsdagar. Jag bestämde mig för att gå och titta om det fanns något virke eller långa pinnar där som jag kunde ta och bygga av…
Jag hittade en trea!
Eller i alla fall vad som skulle gå att inreda en hel trea med; bord, flera pinnstolar, sängbotten, soffa, fåtölj, korgar och förvaringslådor, filmer samt lite annat som jag inte kommer ihåg.
Jag blir alldeles olycklig varje gång jag ser detta sanslösa slöseri. Folk har mani på att förbruka, slösa och kasta, Kasta, KASTA!
Jag har gått och funderat på det här de senaste dagarna.
Jag är övertygad om att det finns mångfaldigt fler prylar och grejer i världen än vad vi behöver (i västvärlden/i-länderna). Om all världens produktion upphörde samtidigt och med omedelbar verkan skulle människor kunna klara sig i decennier på det som redan finns.
Jag mår dåligt av hur systemet ser ut.
Det äcklar mig.
Det här blev ett gnälligt och negativt inlägg, men vissa gånger är det tydligen det enda jag kan åstadkomma. 😦

Mupptagen

Har varit ganska upptagen (mupptagen) senaste veckan.
(Undra f.ö. hur många tramsiga ordlekar jag kan krysta fram på ordet ”mupp”, fler än folk orkar med vågar jag gissa :-P)

Jag har köpt, hämtat och burit pallkragar. Inte bara jag för den delen – jag ska villigt erkänna att min partner hjälpte till med det.
Har installerat några av pallkragarna på odlingslotten och fyllt dem – det har jag däremot gjort själv. Och så har jag grävt, grävt och grävt bort ogräs, sått frön, satt potatis, tömt hela jäkla komposten (det var den jorden jag fyllde pallkrakarna med), flyttat komposten till ett annat hörn av lotten och börjat på en ny omgång i den i form av allt jäkla ogräs jag grävt upp, och så vattna.

Det återstår en hel del trots allt jobb, men muppar ger sig inte så lätt.
Jag kommer nog att skola om endel av det som står i krukor på balkongen nu och plantera det i pallkragarna på lotten. Jag tänkte bara att jag ska skaffa lite elrör och nät innan jag gör det så jag kan sätta skyddsnät ovanför pallkragarna.
Man ska inte elda för kråkorna sägs det ju. Det får vara hur det vill med den saken; Jag tänker inte odla för rådjuren!

Och så ska jag laga några grepar och spadar som skaften gått av på och så vill jag skaffa en låsbar låda att ha på lotten så jag kan förvara mina spadar och sånt där.
Som jag sa; det finns att göra.

Och så har jag skaffat en groddapparat!
Foton på den kommer vilket år som helst, troligen en dag då jag inte har sömnbrist, storhandlat, köpt skor med barnen, lagat en diskmaskin, rensat ogräs, vattnat samt gjort en utryckning och hämtat upp ena barnets mobiltelefon som han förlorade i förrgår och som nu hade hittats av en vänlig och ärlig själ – för det är vad jag har gjort idag.
Så nu är jag så trött att jag inte orkar fota den jäkla burken.
Nu ska muppen däcka!
Zzz

« Older entries